5 Fula Debattknep Alla Bör Känna Till

1669
fula debattknep

Gratis Nyhetsbrev!

Signa upp dig på vårt gratis nyhetsbrev så får du det bästa från veckan som gått, rätt i din inkorg varje fredag!

Vinn nästa argumentation, eller genomskåda din motståndare!

Att debattera är trevligt, enkelt och roligt (och man behöver faktiskt inte vara politiker för att debattera, många av oss gör det nog omedvetet i vardagen). Men en debatt kan också vara ansträngande, svår och frustrerande.
En god debatt bygger på att debattörerna håller sig något sånär inom en rad olika outtalade spelregler. Man får exempelvis inte ljuga och inte gå till personangrepp, man ska hålla sig till saken och man ska låta de andra tala till punkt.
Det finns dock en rad vanliga tjuvknep (falasier) som man inte ska låta motståndaren ta till, och som man själv inte ska frestas att använda. Eller…så använder man tjuvknepen, vinner debatten och hoppas att motståndaren inte genomskådar det hela. Gör vad du vill med dem – här kommer 5 fula debattknep att hålla utkik efter (eller använda själv)!

1. Argumentum ad hominem (personangrepp)

”Ska du säga att det är fel att röka marijuana, du som själv rökt stulna Blend…och varit otrogen!?” Här flyttas fokus från själva sakfrågan (marijuanas status som olaglig drog) till meningsmotståndarens bristande karaktär. I en god diskussion är det argumenten som handlar om sakfrågan som spelar roll, inte personlighetsdrag etcetera hos de som diskuterar. Förutom att flytta fokus från det som egentligen diskuteras, får ad hominent-argument ofta den påhoppade att bli defensiv i debatten

fula debattknep 3

2. Falskt dilemma

”Ekonomin i kommunen är usel. Antingen måste vi höja skatten med tre kronor eller sluta servera mat till barnen i skolan och dessutom sälja alla whiteboard-tavlor”
Här presenteras två alternativ – oftast det ena alternativet jättedåligt och det andra är det som personen förespråkar – och debattmotståndaren ‘måste’ välja ett av dem. I verkligheten finns väldigt sällan (kanske aldrig) problem där det endast finns två alternativ att välja mellan. I exemplet ovan är det enkelt att komma på fler alternativ än de två som dilemmat ger. När en debattör använder sig av ett falskt dilemma hamnar diskussionen på dennas planhalva, och det som hen argumenterar för (att höja skatten) framstår som extra bra när det jämförs med att försämra skolan.

3. Fågelskrämma/Halmdocka

A: ”Jag tycker att Systembolaget borde ha bättre öppettider och även sälja kall öl”
B: ”Nej jag håller inte med. Att sälja alkohol helt fritt tror jag är dåligt för folkhälsan. Och många tonåringar kommer råka illa ut!”
Här målar B upp en egen och felaktig bild av vad A argumenterar för, och går sedan till attack mod denna fågelskrämma. A vill ha bättre öppettider och kall öl medan B argumenterar mot att sälja alkohol helt fritt. Fågelskrämma är ett vanligt tjuvknep (medvetet och omedvetet använt) som leder till att de som debatterar pratar om olika saker.

Av alla fula debattknep så är det här nog det som förekommer mest.

fula debattknep 2

4. Post hoc (korrelation och orsak)

”Brottsligheten är högst där det finns flest poliser, alltså är poliser orsaken till brottslighet. För att få ner på brottsligheten ska vi ha färre poliser”
Här blandas orsak och verkan ihop. Det mest troliga är att det finns många poliser i ett område eftersom brottsligheten där är hög – och inte tvärtom. Post hoc-argumentation kan verka övertygande då den går att kombinera med statistik och annan typ av fakta. Denna typ av argument förvirrar istället för förklarar och övertygar.

5. Sluttande plan

”Om vi avkriminaliserar marijuana kommer snart både kokain, heroin och sexköp att vara lagligt. Sen har vi snart inga lagar kvar”
Här presenteras avkriminalisering kokain, heroin och sexköp som konsekvenser av att man tillåter marijuana. Men så måste det såklart inte vara. Förslaget som förs fram är att avkriminalisera marijuana och då ska diskussionen handla om detta och inte andra beslut som kanske kan komma att fattas längre fram. Sluttande plan-argumentation påminner om fågelskrämman men handlar om framtida konsekvenser, ofta överdrivna och/eller felaktiga. Sluttande plan gör att debattmotståndaren kopplas ihop med dåliga förslag och konsekvenser som motståndaren egentligen inte argumenterar för.